juliaklara

tomheten som uppstår när storasyster har åkt hem! nu är hon inte där vart jag än vänder mig och där kommer hon inte vara förrän jul, det är så jobbigt att ha henne femtio mil härifrån när jag varje dag bara vill krama om henne och berätta hur mycket jag älskar den där människan! har fått lära mitt systerbarn lite mer i helgen och tagit emot hårda sparkar, undrar var det bli för någon krabat! :D åh, vad jag längtar att få bli moster och få lära människan allt jag kan! :) fick i alla fall ta den sista tiden som jag bara kunde tillsammans med henne, så övningskörde till alvesta för att få sista hejdå kramen, tårarna rinner sakta ner för kinderna och sen ser man henne gå mot tåget med den där tunga väskan som snart står innanför vår dörr igen! :D saknar dig storasyster! /juliaklara